Arbete och framtidstro genom erfarenhetsbaserat lärande - Right To Play

Tillbaka
  • Dela:

Arbete och framtidstro genom erfarenhetsbaserat lärande

Vi sätter oss kontinuerligt en stund med våra ungdomar för djupintervjuer och fokusgrupper. Det är ett komplement till den övriga mätning vi gör på vårt program och varje aktivitets effekt, för att förstå vad det är som gör skillnad och varför. Det är den dialogen som utvecklar vårt program och som är nyckeln i hela vår verksamhet, vi kan arbeta effektfullt och nära, med både hjärta och hjärna. Här kommer ett samtal med en av våra ungdomar som berättar om sin situation innan han gick med i Right To Play och hur programmet har påverkat honom till den han är idag. Samtalet är godkänt för publicering, ungdomens namn är egentligen ett annat.

Saber är 18 år gammal och kom till Sverige i december 2015. Han kom till Sverige ensam, som sextonåring, och berättar att han inte hade vare sig vänner eller kontakter och ingen aning om hur han skulle kunna ta sig in i det svenska samhället. Den första tiden i Sverige tänkte Saber att han ville fortsätta ta sig vidare till ett annat land. ”Det var så mycket människor som hade kommit hit, och på två-tre månader fick jag inte kontakt med någon och jag kände mig ovälkommen i Sverige. Det var ingen som pratade med en och jag var mörkrädd, mörkret hade stor inverkan på mig, och det var till och med tomt på gatorna på grund av mörkret”.

Första tiden bodde Saber på ett mottagningsboende, det tog drygt två månader innan han fick en God man. Saber beskriver sin personlighet den första tiden i Sverige:
”Jag hade så lågt självförtroende, jag var tyst och vågade inte prata med någon. Dels för att det kändes svårt att få kontakt med svenskar och att jag inte kunde språket, men också eftersom allt var så osäkert. Jag förstod inte det svenska samhället eller hur jag skulle göra för att komma in i samhället, och kände ingen framtidstro.” De första Saber lärde känna var sina rumskompisar på mottagningsboendet. ”Vi bodde fyra personer i ett rum, vi blev snabbt kompisar och de är mina vänner än idag. Men vi kunde inte stötta varandra för vi var alla lika oroliga, Vi kunde inte prata svenska, vi fick ingen information om vad som skulle hända med oss och det var så många nyanlända i Sverige så det kändes som att det inte fanns något hopp för oss.”

För att lära känna nya människor började han med fotboll, genom en annons på Facebook om en klubb som anordnade fotbollsträning för nyanlända fick han träna fotboll tre gånger i veckan. Detta var det enda han hade, berättar Saber, innan han ens börjat skolan. När han inte var på fotbollsträning stannade han mest inne på boendet. De som jobbade på boendet försökte få ungdomarna att gå ut och lära känna området, men Saber väntade på att det skulle bli lite ljusare. ”När jag sa det så skrattade de som jobbade på boendet lite och sa att då får jag nog vänta några månader på att gå ut. Men det var lite så det blev”.


På fotbollsträningen lärde han känna sina coacher och en dag kom en kvinna från en organisation – Anna från Right To Play – och pratade med alla i laget. Eftersom Saber inte förstod någon svenska så förstod han knappt något om vad hon pratade om men lyckades gissa sig till att det handlade något om regler och så. Efter ett par dagar förklarade hans coach att Anna hade bjudit in dem att bära in AIKs flagga på planen innan en fotbollsmatch. ”Jag tyckte att det var så spännande. Jag hade aldrig ens sett en fotbollsarena på riktigt, tänk att få gå in på planen innan en riktig match. Jag anmälde mig direkt och det var en så häftig upplevelse! Det var en stolthet att få bära den stora flaggan tillsammans med andra ensamkommande ungdomar, och se publiken applådera och jubla. Jag kände mig viktig för första gången. Det var början på min tid i Right To Play.”

Det tog några aktiviteter innan Saber förstod vad Right To Play faktiskt gjorde, säger han. I början var motivationen till att delta i aktiviteter mest att han sökte efter väg in i samhället. Trots att han vid detta laget hade börjat skolan så kände han sig inte mer delaktig i samhället. Eftersom han fortfarande inte kunde språket så visste han inte så mycket om organisationen, men han förstod snart att här fanns en möjlighet att vara med och påverka. Här fanns en vuxen som såg honom, som lyssnade på honom och ville att han skulle säga vad han ville, vad han behövde. ”Viljan att påverka växte i takt med min tid i Right To Play. I Right To Play ska alla vara med, de nyanlända ska också vara med och bestämma, det är jämlikhet för mig, att alla i samhället ska vara med och bestämma. I början förstod jag kanske inte, men ganska snabbt förstod jag att det är det Right To Play kämpar för. Det är syftet, att nyanlända och ensamkommande ska få vara med i samhället.”

Genom Right To Plays aktiviteter lärde Saber sig språket snabbt, han berättar att den stora skillnaden mot att lära sig i skolan eller på egen hand är att alla pratar svenska med varandra hela tiden i Right To Play. Både ensamkommande som annars pratar sitt modersmål med varandra, men framförallt att det ges möjligheter att prata svenska med svenskar. Genom att sättas i situationer där han behövde prata svenska med många nya människor kände Saber hur snabbt hans språk utvecklades, och även hans självkänsla. ”Jag känner att jag växer mer och mer varje dag, både om jag tänker tillbaka till första början men även nu märker jag hur snabbt jag utvecklas, med språket, och som person. Förut var jag jätteorolig, för allt jag ville var att jobba och vara en del av samhället, men jag trodde inte att det fanns någon som skulle vilja anställa mig.”

Han tror att Anna såg både hans vilja och hans utveckling och han skiner upp när han berättar om dagen när hon sa att hon ville anställa honom. Efter drygt ett halvårs deltagande i olika aktiviteter med Right To Play blev Saber anställd som ungdomsledare. I jobbet som ungdomsledare skulle Saber få ta ansvar och påverka, hjälpa andra ungdomar att få samma möjligheter som han fått, och vara en förebild genom att visa utvecklingen han själv genomgått i programmet. Men det var inte bara Right To Play som ville anställa Saber. På Right To Plays jobbaktivitet fick Saber möjlighet att träffa arbetsgivare som bemannar Stockholms arenor och söka jobb hos dem. Efter intervju och goda referenser från Right To Play fick Saber anställning hos dem och jobbar nu extra som evenemangsvärd på en av Stockholms största arenor. Arbetsgivaren från bemanningsföretaget som rekryterade på aktiviteten minns sitt första möte med Saber: ”Jag vet att Right To Play uppmuntrar ungdomarna att vara framåt, positiva och hjälper dem att bli starka i sig själva. Detta märktes redan första gången jag träffade Saber som vågade gå fram för att söka jobb. Vi uppskattar verkligen hans initiativ och han skickade in en bra ansökan som gjorde att han kom vidare till intervju. Vi höll en gruppintervju om 5 stycken och Saber utmärkte sig med att vara positiv, glad och ge bra svar på frågorna.”

Drivet att vara delaktig i samhället har inte bara gett honom jobbet som ungdomsledare eller extrajobb på arenan. För bara några veckor sedan utbildades Saber till fotbollsdomare genom Right To Play och har redan dömt sina första fotbollsmatcher. Jobbet som fotbollsdomare utvecklar honom än mer som ledare, menar Saber. ”Det är som att man leder hela matchen, varje match är viktig och består av många människor och jag själv är i centrum och ska leda alla dessa människor på rätt sätt så att matchen ska bli rättvis.”


Saber är idag en av de ungdomar som står i centrum av Right To Plays programutveckling. Förutom att ansvara för att planera och genomföra aktiviteter för övriga ungdomar i programmet, är han med och driver projekt för att öppna upp för ännu fler ensamkommande ungdomar. ”Right To Play har gjort så mycket för mig, det var Right To Play som öppnade dörren för mig till samhället, hjälpte mig att lära mig språket snabbt, lära känna svenskar och nya kompisar och viktigast – att jag fick jobb. Tre jobb! Jobben ger mig självförtroende, gör att jag känner mig som en del av samhället, känner mig precis som alla andra. Det ger mig också en känsla av att jag kan, men framförallt att jag kan göra nytta för samhället. Right To Play har gjort att jag känner mig välkommen i Sverige. Jag har varit i Sverige i två år, det är egentligen en väldigt kort tid att komma in i samhället på” säger Saber. 

”Jag har utvecklat min ledarskapsförmåga. Jag är ungdomsledare nu, förut vågade jag knappt ens gå fram och prata med ett gäng andra killar, nu går jag enkelt fram och säger åt dem vad de ska göra, det hade jag aldrig vågat innan. Det ger också en bra känsla att få hjälpa andra och leda dem. Nu kan jag se hur andra ungdomar utvecklas genom programmet – när någon kommer in som ny ser de ett stort och vänligt nätverk där de får kompisar, det är det första de upplever, sen går det ganska snabbt att se hur deras språk utvecklas, se hur de vågar mer, vågar prata med nya människor, med svenskar. Och hur de också får jobb! Det är ganska fantastiskt” fortsätter han. 

Saber tror själv att han utvecklats så snabbt för att han har deltagit i Right To Plays aktiviteter aktivt och lärt sig steg för steg. ”Det finns ramar och regler som man måste följa, i Right To Play och i samhället, allt från att komma i tid och ha rätt kläder till hur jag ska bemöta andra människor och leda andra. Jag har fått möjligheter och kunskap och har gjort mitt bästa för att ta ansvar och utvecklas så bra jag kan med Right To Play.”

Hans arbetsgivare på bemanningsföretaget, som anställde honom som evenemangsvärd, håller med. ”Det jag kan säga om Saber är att han har utvecklats från första början till en stabil kille som kommer i tid och har alltid jobbkläder med sig.” Men inte bara det. ”Han är tillmötesgående och trevlig, både när man pratar med honom i telefon och när man ses. Han hälsar alltid och frågar hur man mår. Han ringde en gång bara för att säga att han gärna arbetar mer, en vilja som vi gillar att se. Vi kan lita på att han gör sitt jobb på det sätt vi vill, med besökaren i fokus. Han känns idag väldigt säker och tar plats på ett bra sätt. Han är också villig att anta utmaningar. Han tvekar inte inför att stå på nya positioner eller när han plötsligt blir ansvarig för en ny uppgift. Han tar glatt emot uppdraget och gör det bra. Detta är en ödmjuk kille med framtidsplaner.”

När Saber själv pratar om framtiden känner han sig glad. ”Jag har utvecklats jättefort, och det blev möjligt genom Right To Play. När jag tänker på min tid i Sverige, allt som har hänt mig, hur bra det har gått, blir jag inspirerad av min egen utveckling. När jag kom till Sverige kände jag mig som en främling, men nu känner jag mig som precis som vem som helst i samhället. Inte svensk, men… Jo, jag känner mig svensk. Jag känner mig trygg, lugn, och känner framtidstro. Det kommer gå bra för mig i framtiden.

I framtiden vill jag bli arkitekt, en av arkitektens uppgifter är att vara samhällsbyggare – och jag får bra erfarenhet till att bli en samhällsbyggare med Right To Play.”